Sju grundprinciper som är viktiga för Dig som medlem att känna till
Bostadsrätten är en ganska komplicerad form av ett gemensamt ägande där många intressen ska tillgodoses. Därför finns det en stor mängd bestämmelser som
reglerar detta samboende. Vi har på tidigare kapitel redogjort för viktiga lagar och förordningar som styr bostadsrätten som boendeform, det kan dock vara svårt att helt förstå sig på och vara inläst på alla lagar och regler som gäller.
Bostadsrätterna (www.bostadsratterna.se) är en rikstäckande organisation för Sveriges bostadsrättsföreningar med dryga 7 900 bostadsrättsföreningar som medlemmar, inklusive Brf Rödshöjden. Organisatonen bildades 1921 och är därmed Sveriges äldsta bostadsrättsorganisation. Bostadsrätterna har arbetat fram några viktiga grundprinciper - eller grundbultar som de kallar dem. Dessa kan vara bra att sätta sig in i för att lättare förstå bestämmelsernas uppbyggnad och det praktiska vardagsarbetet i föreningen.
Grundbult 1 "Föreningens ändamål"
Föreningar har ett ändamål som innebär "att i föreningens hus upplåta bostadslägenheter och
därmed främja medlemmarnas ekonomiska intressen". Ändamålet framgår av föreningens stadgar.
Den kooperativa grundsynen präglar tankarna bakom bostadsrättens ändamål. Bostadsrättens syfte
är att genom samverkan skapa ett fördelaktigt boende såväl ekonomiskt som praktiskt.
Bostadsrättsformen innebär att man gör en avvägning mellan föreningens och enskilda medlemmars
ibland motstridiga intressen på ett balanserat sätt. Den enskildes rätt måste därför ibland stå tillbaka
för föreningens intressen.
Grundbult 2 "Samverkan och tolerans"
Bostadsrättsföreningen bygger på den kooperativa grundtanken, alltså människor i samverkan. När
människor kommer samman uppstår lätt konflikter om man inte visar tolerans mot varandras skilda
uppfattningar. I bostadsrättsföreningar är konfliktytorna ovanligt många. Detta beror ofta på att den
enskildes intresse av att skydda och gärna förbättra sin "investering" står emot föreningens intresse
och skyldighet att tillgodose alla medlemmars intressen. Privatekonomi och personlig vinning står
mot helhetens intresse.
Grundbult 3 "Förtroendemannaorganisationen"
En bostadsrättsförening har en demokratisk uppbyggnad. Föreningen äger huset. De boende äger
föreningen. Ägarskapet utövas av styrelsen. Den demokratiska makten utövas genom att
medlemmar tillsätter och avsätter styrelse och andra förtroendevalda. Missnöjda medlemmar kan
utöva makt genom att avsätta styrelsen.
Majoriteten beslutar - minoriteten måste nästan alltid "lyda". Därigenom kan intressekonflikter uppstå
mellan förening och enskilda medlemmar. Att förstå de demokratiska spelreglerna är därför viktigt för
att skapa arbetsro och förståelse för styrelsens arbete och för att i grunden åstadkomma goda boendeförhållanden.
Grundbult 4 "Den fria överlåtelserätten"
Bostadsrätten representerar en förmögenhetstillgång som kan jämställas med t.ex. ett värdepappersinnehav. Den boende äger en del av ett företag - bostadsrättsföreningen. Denna tillgång får fritt säljas och köpas på marknaden. Det är inte tillåtet att begränsa den fria överlåtelserätten på annat sätt än genom vissa begränsningar i rätten till medlemskap.
Grundbult 5 "Självkostnaden"
Bostadsrättsföreningen är en organisation som enbart ska gynna föreningens egna medlemmar. Det
finns således ingen utanför föreningen som ska tillgodoses, t.ex. genom att få avkastning på insatt
kapital. "Avkastningen" ligger i en bra boendekostnad, bra boendemiljö och en möjlig värdestegring
på den egna bostadsrätten.
Grundbult 6 "Lagar och regler måste följas"
Genom lagar och regler har samhället visat att man ställer krav på bostadsrättsföreningar.
Lagstiftningen är till stora delar tvingande, vilket innebär att man måste följa lagstiftningen. Andra
regler är frivilliga, vilket betyder att stadgarna kan innehålla från lagen avvikande regler. Vissa
viktigare bestämmelser är till och med straffsanktionerade (böter eller fängelse). Föreningen eller
styrelsen kan även drabbas av skadeståndsskyldighet om föreningsintressena åsidosätts. Som
styrelseledamot kan man aldrig skylla på att man inte kände till reglerna.
Grundbult 7 "Principen om medlemmars lika behandling"
Det finns en grundprincip som innebär att alla medlemmar ska behandlas lika. Olika behandling av
medlemmar kan vara tillåtet om det är sakligt motiverat. Föreningen kan utan att bryta mot principen
fatta beslut, som endast en viss grupp av medlemmar har "nytta" av. Ett exempel kan vara ett
renoveringsbeslut avseende den gemensamma tvättstugan i huset. Samtliga medlemmar måste
vara med och betala trots att inte alla använder tvättstugan och får "nytta" av beslutet.
Investeringsbeslutet strider inte mot likabehandlingsprincipen, eftersom beslutet anses vara sakligt
motiverat. Om en styrelse eller en föreningsstämma bryter mot principen om lika behandling genom
att gynna eller missgynna medlemmar på ett osakligt sätt kan domstol förklara beslutet ogiltigt.